Alla bara åker till Thailand.

Sedan tidigt i januari hade jag bestämt mig för att åka ner till Thailand för att besöka Björn, en gammal kamrat sedan många år som nu skulle vara tre månader nere i fukten och värmen.  För min del skulle resan endast bli under ett par veckor i mitten av mars 2008.
Som tidigare vände jag mig till resebyrån Big Travel för att ordna med biljetter, har bara positiva reaktioner för deras sätt att hjälpa mig tillrätta. Att sitta framför datorn och försöka hitta billiga resor är inget för mig, det finns proffs som kan resor och de kronor man kan tjäna på att hitta resan själv kompenseras av den tid man kan läsa in sig om de platser man vill besöka.
Har fått ett mycket bra intryck av Thai-airways vilket också denna gång blev det flygbolag jag reste med. Kunde vid bokningen också se till att jag fick en sittplats som jag skulle kunna trivas med (en gångplats så benen kan sträckas ut).

Nu börjar resan

Söndagen den 16 mars började resan från hemmet i Askeby. Gunnel körde in mig till Linköpings central där jag tog tåg upp till Arlanda. Smidigt att inte behöva sitta och köra bil de dryga 25 milen utan bara sätta sig till ro på att tåget skulle komma upp i tid till Arlanda och flygplatsen.

När jag väl kom på plats gick incheckningen fort och enkelt. Passkontrollen var bara en enkel formalitet vilket inte tog någon tid att passera. Att inmundiga en öl och en smörgås i väntan på att det blev dags för boarding och ett toalettbesök kändes nödvändigt. Så blir det dags att gå ombord på denna Boeing 747 som skall ta alla dessa passagerare ner till Bangkoks ”nya” flygplats Suvarnabhumi.

Vi startar nästan exakt på den utsatta tiden 14:00, känslan att sitta och titta ut när vi lyfter med denna koloss till flygmaskin är fantastiskt. Det dröjer inte länge innan vi kommer upp på höjd och skyltarna med Fasten Seat Belt släcks varvid flygvärdinnorna kommer med den populära ”drickavagnen” där passagerarna nu kan beställa vad de önskar att dricka innan maten. För min del blev det en GT (Gin och Tonic), kändes rätt med en lätt sommardrink så här i starten av min resa ner till Thailand.

I samband med att det blir dags att äta middagen så märker jag att passagerarna framför mig är skådespelaren Kjell Bergqvist med två av sina döttrar Sandra och Nathalie. Kom att prata lite grann med Kjell vilket var givande. Jag ville inte vara framfusig men att få ta ett par foton kändes för mig helt naturligt tillsammans med honom. Dottern Sandra tyckte att vi båda skulle förevigas på en bild så hon var behjälplig med kameran. Vad jag inte kom att tänka på när jag träffade de här tre var ju att mamman till dessa döttrar är ju Yvonne Ryding, tidigare miss Universum.

Tiden gick relativt fort, mörkret kom allt snabbare ju längre resan gick, somnade in i en fosterställning med en filt och en liten kudde om nacken men väcktes titt som tätt när mina medpassagerare behövde sträcka på sig eller gå på toaletten. Drygt en timma innan landningen kommer personalen med våta servetter för att fräscha upp sig lite grann innan det blev dags för frukosten. Landningen känns stabil med denna jumbojet och man märker hur fort det går när hjulen tar mark.
Det är fortfarande lite mörkt ute och det är vackert att se alla dessa lampor i olika färger lysa upp flygplatsen. Det tar inte särskilt lång tid innan man är inne i flygplatsbyggnaden och inte heller för att passera passkontrollen. Har ju fyllt i de papper som man ville ha i samband med att de kollar av passet vilket underlättar hela proceduren. Här säger jag hej då till familjen Bergqvist som också nu skall tillbringa ett par veckor i solen och värmen.

Äntligen framme i Thailand.

Jag hinner bara komma ut ur terminalen innan Björn och ”chaffisen” tar upp mig och mitt bagage till bilen som parkerats inte långt från terminalen. Resan går mot Pattaya vilket ligger ca 150 km sydöst om Bangkok och nås på 2 timmar med bil.
Chaffisen, en norrman som bott drygt åtta år i Thailand blir min guide under resan. Han berättar allt inom himmel och jord om resmålet. När han kom hit ner till Pattaya var det endast drygt 60 000 innevånare mot idag drygt en miljon vilket ställt till med en del bekymmer men även vissa fördelar.

Man beräknar att Pattaya numera har ungefär 250 000invånareplus ett oräkneligt antal turister. Staden har, som sagt, växt snabbt, och räknas numera till ett av Asiens mest livaktiga nöjescentra. Nöjeslivet är koncentrerat till ett område, några kvadratkilometer stort, som avgränsas av gatorna Beach Road (med förlängningen Walking Street), South Pattaya Road, Second Road och North Pattaya Road. Inom denna fyrkant finns det smågator och gränder med över 3000 barer, ett 50-tal go go-barer, restauranger, diskotek och andra nöjesetablissemang. Dessa smågator kallas "soi" och är numrerade.

På barerna dricker man vanligtvis det lokala ölet, Singha Beer eller också "Mekong Coke" – dvs. den inhemska whiskyn blandad med Coca-Cola. Whisky och whisky förresten, drycken har väldigt lite gemensamt med det vi kallar whisky och påminner mera om rom i smaken. Hur som helst, den är nästan odrickbar om man inte späder ut den med Cola. Är man ett helt sällskap som beställer Mekong Coke, så blir man serverad en bricka men en flaska Mekong, ett antal Coca-Cola, en ishink och glas. Detta är nog den vanligaste beställningen på barerna i Pattaya.

I Pattaya finns det lite olika typer av barer: Det finns först och främst vanliga traditionella barer som vi är vana vid i Sverige, men med den skillnaden att prisnivån är nästan larvigt låg och att barerna helt eller delvis är belägna utomhus.

Det finns också "beerbars" - en typ av barer som är unika för Pattaya. Man kanske skulle tro att det bara serveras öl på dessa barer, men så är det inte, de har fullt sortiment. En beerbar är egentligen en hel massa barer - kanske 20-30 stycken – samlade under ett tak. Varje bar har plats för 10-15 gäster och bakom disken jobbar det ett 20-tal tjejer som övervakas av en äldre föreståndarinna (mama-san).

Dessa beerbars har blivit något av en symbol för Pattaya och är oerhört populära. Redan framåt nio på kvällen brukar det vara fullt, åtminstone på de populäraste småbarerna. Tre av de största beerbarerna i södra Pattaya har även en boxningsring där det bjuds på thaiboxning.

Drinkarna kostar mellan 40 och 80 bath och då ingår ett vackert blickfång av kanske 20 snygga, sexiga tjejer som gör allt för att du ska trivas. Blir du svettig (och det blir man i den 30-gradiga värmen) så torkar de din panna med våtservett med jämna mellanrum. De spelar barspel med dig och lyssnar uppmärksamt och intresserat på ditt osammanhängande fyllsnack.

Tjejerna som jobbar i småbarerna är samtliga villiga att avbryta jobbet i baren för kvällen och följa med dig till ditt hotellrum. Man kommer överens med tjejen, betalar en "barfine" till mama-san, vanligtvis 200 bath och sen är det inga problem.

Det som utmärker tjejerna som jobbar i barerna (det gäller förresten alla thailändare) är vänligheten. De har inget av den hårdhet och affärsmässighet som man normalt förknippar med prostitution. Tvärtom, de pratar ogärna om pengar och ibland vägrar de till och med att ta betalt för sina tjänster.

Det finns även beerbars med uteslutande manlig personal - mycket populära hos japanska kvinnliga turister.

Om man skulle man känna för lite mer handfast underhållning så är go go-barerna ett bra alternativ. Go go-barerna är ett mellanting mellan vanliga barer och sexklubbar. Man betalar en liten entréavgift, sätter sig vid baren, beställer en drink och njuter av underhållningen i form av ett tiotal tjejer som strippar samtidigt.

En del go go-barer har även regelrätta och mycket vågade sexshower. Prisnivån på go go-barerna är något högre än på vanliga barer, men inte särskilt mycket. Man råkar alltså aldrig ut för obehagliga överraskningar när notan kommer - det hela sköts ärligt och schysst.

Hit kommer turister från hela världen. Här finns boenden som passar allas plånböcker och ett enormt utbud av restauranger. Eftersom detta är ett av Thailands mest populära turistmål så ligger snittpriserna över det normala. För den som gillar nattliv av alla de sorter så erbjuder Pattaya ett enormt utbud.
Att Thailand ligger i Sydostasien medför även att det finns tropiskt klimat och det är därför att vi som turister tycker om att åka till Thailand under vintersäsongen. Detta då det är soligast och skönaste vädret i Thailand. Chaffisen berättar att det bor ungefär 65 miljoner människor i landet, ungefär 11 miljoner bor i huvudstaden Bangkok. Att kungen i landet som heter Bhumibol Adulyadej är populär och omtyckt märker man genom att se alla de porträtt och bilder nästan överallt där vi åker igenom.

Björn berättar om sina nästan tre månaders upplevelser och det känns trevligt och skönt att äntligen vara på plats i Pattaya. Betalar chauffören 2000 bath för resan vilket inte är allt för dyrt även om jag kunnat göra motsvarande resa för halva priset med en lokal taxi. Vi tar in på Royal Palace Hotel vilket visar sig vara ett bra hotell med rimliga priser och mitt i centrum.

Efter att incheckningen är klar så blir det dags för fotmassage, Björn är som sjutton på att jag behöver få massage direkt medan jag själv bara vill vila ut efter resan. Så efter massagen blir det dags att fira Björn som har sin födelsedag. Ett flertal kamrater till Björn träffas på en restaurang där födelsedagsbarnet blir den som kommer att bjuda på kalaset. En mycket god tre rätters middag där huvudrätten blir en Gordon Blue med pommes frites, dryckerna varierade från öl till vin för den som önskade.
Jag märker att tröttheten gör sig påmind och ser till att komma tillbaka till hotellet för att äntligen få den sömn jag behöver efter en flygresa på 10 timmar. Har nu varit uppe sedan 06:00 resdagen vilket känns i kroppen.

Vaknade till liv igen vid tio tiden, för sent att äta frukosten på hotellet då de stängde frukostserveringen klockan 10:00, knackar på hos Björn som har rummet bredvid mig och väcker honom. ”Vad står det på programmet” frågar jag Björn som tycker vi tar vår frukost inne i centrum av Pattaya och planerar vidare vår verksamhet.

Pattaya - Staden med det dåliga ryktet

Vi åker med Bath-taxi till den norska sjömanskyrkan där vi bjuds på kaffe och våffla till det billiga priset på 60 bath. Prästen med delar av sin personal hälsar oss välkomna och orienterar oss båda om staden Pattaya.

Här har tyvärr Pattaya alltid varit en symbol för en dålig stad i Thailand, med mycket prostitution och droger av alla former. Det här dåliga ryktet startade under Vietnam kriget då amerikanska soldater passade på att ha sina permissioner här. Men i dag sägs det att i Pattaya har det ordnats upp. Hit kommer årligen över 2,5 miljoner turister och de flesta är familjer, då Pattaya inte befinner sig så långt från Bangkok samt att det finns mycket att göra och har enormt fina stränder längst Pattaya.
För den som är sugen på någonting att göra under dagen samt kvällen finns flertal saker att göra, spela tennis, bowla dyka mm. Vi får också möjlighet att gå in och titta på internet där jag följer nyheter från Sverige och det aktuella läget i ishockeyn för LHC.

Inte långt från den norska sjömanskyrkan ligger Jomtien beach, hit tar vi oss med en bath-taxi och här skall Pattayas finaste badområden i Thailand finnas. En lång fin strand som är finkornig och ett långgrunt vatten. Vattnet är salt och med nästan badkars värme. Här är aktiviteter som igång som vattenskidåkning och att åka vattenskoter. För många som åker till Thailand är det ju för sol och bad, här finns det kristallklara vattnet, tropiska fiskarna och koraller som gör det möjligt för riktigt fina dykupplevelser för dem som önskar.
Det blir riktigt varmt och solen tar bra varför man bör undvika solen mitt på dagen, att inte använda solkräm med hög skyddsfaktor under de första dagarna är oklokt, risken att bränna upp sig direkt är uppenbar och vistelsen i övrigt skulle enbart vara en pina med den sveda och verk. Att också dricka mycket är viktigt, man svettas konstant och kroppen behöver vätska för att hålla kroppens värmebalans. Jag kom att dricka åtminstonde 2 liter om dagen.

Vi passar också på att beställa tid till tandläkaren, att göra rent tänderna skall kosta 200 SEK så det gäller att passa på medan man är här nere då priserna i Sverige är betydligt dyrare.

På besök till Per-Inge Lausén i Bang Sare.

Att ta sig fram och tillbaka i Pattaya med omnejd visar sig enkelt. För en billig penning åker man i dessa bath-taxi (Songthaew) runt omkring i närområdet. Björn som varit här nere har hunnit lära sig de olika rutterna som dessa fordon åker. Bath-taxin tar 10 sittande och två stående personer, men bli inte förvånad om du ser fler passagerare på dessa fordon. Finns det hjärterum finns det stjärterum. Björn talar om att i trängseln särskilt nattetid är risken stor att bli rånad. Att vara nykter och gärna åka i sällskap är att föredra om man väljer detta sätt att transportera sig.

Vi bestämde oss för att besöka P-I Lausén i Bang Sare, en lite ort några mil söder om Pattaya så vi passar på att åka bath-taxi ut till honom. Vi får byta fordon efter det att vi kommer ut på huvudvägen mellan Bangkok och gränsen ner till Kambodja. Längs vägen söderut mot Bang Sang skiftar landskapet, vi lämnar myllret från Pattaya och de större byggnaderna för att komma ut mer på landet. Risfält passeras det ena efter det andra, små mindre byggnader som är bostäder för thailändarna och byggda som kojor gjorda av bamboo träd är vad vi ser. Ett och annat nybygge där större hotell eller industrier är under uppbyggnad ser vi utmed vägen.

Vi gör ett stopp vid ett museum från andra världskriget och Vietnamkriget, här har man samlat ihop en massa olika militära prylar som ligger i en enda stor oordning. Att vara lite nostalgisk och gå runt och titta på det hela är intressant. Köper mig en liten fällbar stol som kommer att passa bra på mitt rum vid Livgrenadjärgruppen. Efter vårt besök inväntar vi en ny bath-taxi och far vidare ut till Bang Sang.

När vi är framme vid Lauséns boende visar Björn den lägenhet han hyrt huvuddelen av tiden han bott i Thailand. Vi tar oss ner till stranden där vi badar i havet. Skönt att i värmen ta av sig kläderna och känna det varma salta vattnet. På vägen upp till hotellet gör vi ett besök i poolen som tillhör hotellet.

Möter familjen Salming som ligger och solar sig. Tar kontakt med Börje och talar naturligtvis om hockey. Börje talar om sin tid i Kanada och vi kommer in på Peter Forsberg. Får höra att under Salmings tid var inte uppmärksamheten så stor som den är i dag, numera så skriver tidningarna bara man har fått nageltrång och gör det till en stor grej. Han berättar vidare att han följer ishockeyn med stort intresse och även såg matchen mellan Brynäs och LHC där Brynäs vann med 9-1. Tycker dessutom att LHC är ett bra gäng vilket jag uppskattade, tror inte att det endast var av artighetsskäl. Då familjen Salming var på väg in till Pattaya för att köpa nya möbler till sin lägenhet så sa vi hej till varandra och på återseende.

Per-Inge visar oss sin lägenhet vilken är en tvåa med barkök. Vi tar en kopp kaffe och bestämmer oss att resa tillbaka in till Pattaya för att äta och roa oss på kvällskvisten. Att byggsvängen är igång ordentligt märks, byggarbetarna sitter oroväckande på balkar högt upp i luften och skulle aldrig klara ett fall från dessa höjder. Några särskilda säkerhetsanordningar kan vi inte se att det finns att tillgå. Hotellets bath-taxi tar oss in till Jomtien där vi äter en god middag på en trevlig restaurang (NewTimes). Vi kan se Pattaya bukten som är enorm och indelad i olika stränder från restaurangen, en underbar syn.

Kvällsaktiviteter i Pattaya.

Att gå runt inne i centrum och se utbudet från alla dessa krogar med varierande utbud blir också en aktivitet som måste göras här nere. Go-go clubbar som ligger tät tät intill varandra lockar med förtjusande vackra kvinnor, gör att man blir nyfiken på vad som finns innanför dessa dörrar, krogarna med sina uteserveringar där luften är fylld av matos.

I nattmörkret hörs musik från discon som ligger längs walking street och strandpromenaden. Att titta in på en thaiboxning och se hur publiken hänger med i svingarna och sparkarna från de tävlande är fascinerande, man blir inte oberörd när man ser på hur denna sport bedrivs. Man kan också passa på och se en show med s.k. Lady-boys, pojkar som klätt ut sig till kvinnor och också skaffat sig dessa kvinnliga attribut utför dans och sång som verkligen är kul att se på. På de flesta etablerade hotellen kan man uppleva en mer kulturell dans och musik vilket gör det mer seriöst.

Maten smakar mycket gott och man försöker verkligen få oss gäster att trivas så bra som möjligt. På vägen tillbaka till hotellet är det kantat av alla dessa ställen för olika typer av massage, att ge kroppen en rejäl omgång känns skönt efter en kväll med fullt ös. Frågan för mig är när somnar Pattaya? Vad jag förstår håller nattlivet igång till det ljusnar och avlöses med tidigt morgonstök längs vägarna inne i stan, trafiken tätnar ju längre fram på dagen man kommer.

Att gå in på ett av dessa stora varuhus som finns inne i centrum, ta in en Singapore Sling känns avslappnande och skönt. Så det finns hur mycket som helst att se och ta del av för den som orkar och har tid i Pattaya. Full fart dygnet runt. Jag skulle i min tro kunna se Sodom och Gomorra, de två bibliska städerna som dränktes i eld och svavel på grund av invånarnas bottenlösa syndighet jämföras med Pattaya. Men det kan möjligen vara att ta till i överkant, även om mycket händer längst in i de gränder och strandpromenad som hur som helst har sin tjusning.

Hemresan till Askeby.

Det blir tillslut dags att återvända hem efter nästan två veckor i Thailand. Blir hämtad av ”chaffis” vid hotellet klockan 19:00. Resan till flygplatsen tar nära 2 timmar och nu är det mörkt ute så man ser inte så mycket av landskapet den här gången. Att få höra lite grann av min norske bilförare är intressant, erfarenhet och upplevelser kan ju vara annars variera från person till person, men jag tycker mig märka att den information jag fick tidigare har stämt med vad som tidigare sagts.

När jag kommer till flygplatsen är det inga svårigheter att checka in även om terminalen verkar stor. Hittar Thai-airs incheckningsdisk där jag lämnar mitt bagage som vägs in för att därefter passera passkontrollen och helt plötsligt är jag inne bland mängder av butiker som fångar mitt intresse. Passar på att göra några inköp och få något i magen innan det blir dags för att gå ombord på jumbojeten igen.

En liknande plats som den jag hade vid nerresan var bra. Den här gången får jag en kille från Hälsingland med sin thailändska kvinna som resesällskap. När det blir dags att lyfta ser man alla dessa flygplatsljus lysa upp hela banan och det är en underbar känsla som uppenbarar sig när vi kommer upp i luften. Man ser Bangkok upplyst i nattmörkret och somnar snart in för att väckas upp med förfrågan om vad man önskar dricka. Avstår och faller på nytt in i sömn igen. Resan blir drygt en timma längre på tillbakafärden, jag känner av stelhet i huvud och hals efter denna resa, undrar hur snart det skall ta innan jag blir kvitt från dessa smärtor.

Landningen på Arlanda tidigt på morgonen känns bra, har under senaste timmen sett inflygningen från Baltikum in över Stockholm som Nils Holgersson såg Sverige på Mårten gås rygg. Skärgården och staden är vacker så här från luften. Marken är delvis snöklädd vilket den inte var när jag reste.

Kommer av flygplanet snabbt och efter att passerat den svenska passpolisen hämtas bagaget upp nere vid ankomsthallen. Därefter en frukost på terminalen innan det blir dags att ta tåget till Linköpings central där Gunnel och Josefine hämtar upp mig. Ja då var denna resa över, jag är nöjd med vad jag sett och upplevt dessa veckor och hoppas att kunna ta mig till Thailand senare i livet, här finns massor att uppleva.

Askeby 30 mars, 2008.

Hasse Zettby