En händelserik, annorlunda och spännande resa till Bahrain.

Nu är det slutet av oktober och ingen vettig människa vill väl vara kvar hemma i ett gråtrist och ruskigt Sverige. Efter att talat med Per, engammal kamrat som arbetar nere i Bahrain fick det mig att rycka loss alla förtöjningar och formligen kasta mig och Gunnel ut i världen på ett äventyr. Upprinnelsen var egentligen den otroligt dåliga lönebild som erbjudits från Helikopterflottiljen och Livgrenadjärgruppen. Kan inte begripa att man efter över fyrtio år i Försvarets tjänst inte kommer upp i vad man kan tycka vore en rimlig lön och en pension som gör att man kan klara sig på.Att hitta ett arbete i främmande land lockar, men det finns även det som håller mig kvar i Sverige.

Beställningen av resan gjordes på Big Travel, den här gången fick vi hjälp av Anna, en tjej som är hjälpsam på alla sätt och vis. Så mina erfarenheter är mycket goda när det gäller att snabbt, enkelt och förhållandevis billigt ta sig ut i den stora välden med deras hjälp. Även om Bahrain inte är ett resmål dit många turister tar sig och kunskapen av landet inte är så stort försöker man hjälpa till så gott som möjligt.

På väg mot nya äventyr.

Så kommer söndagsmorgonen och klockradion kommer igång vid 01,30 med en musik som kan få vem som helst att somna om igen. Jag hade redan kvällen innan plockat fram kläder och packning varför det inte tog så lång tid att bli resklar. Gunnel kommer till slut upp ur sängen efter att klappat om katterna. Frukosten blir enkel, kaffe några smörgåsar är allt vi får i oss, sedan sätter vi oss i bilen denna tidiga söndags morgon på väg mot Arlanda. Trafiken är fram till Stockholm obefintlig varför det går fort att ta sig fram. En polisbil ser oss i nattmörkret fara fram i hög fart, varför de kommer i kapp oss utan att stanna oss men ändå ge tecken att sänka farten. Vi har gått om tid upp till Arlanda så farten sänks och efter två timmar är vi i alla fall uppe vid flygplatsen. Parkerar bilen på Luftfartsverkets långtidsparkering och tar oss sedan vidare med buss in till terminal 5 där incheckningen sker.

Det är fullt av folk alla redan vid incheckningsdiskarna till de olika flygbolagen denna tidiga morgon. Finner tillslut ”vår disk”, Lufthansa som tillsammans med andra flygbolag har en gemensam disk. Incheckningen går smidigt, vårt bagage vägs in och vi får våra boardingcard både till flyget till Frankfurt och till Bahrain. Inne på transithallen tittar vi oss runt, tar varsin öl och känner känslan av att nu är vi på väg mot en veckas härlig semester. Kul att få träffa Per igen, senast vi sågs var hösten 2004.

Vårt flyg går på utsatt tid och vi fick bra sittplatser på resan mot Frankfurt. Det dröjer inte länge innan det serveras en sandwich och valfri dryck, därefter infinner sig sömn, vi vaknar till efter knappt två timmars flygning i samband med landningen på Frankfurts internationella flygplats. Här blir det en väntan på fyra timmar innan det bär av mot huvudstaden Manama i Bahrain. Vi går runt och tittar i de olika affärer som ligger inne på terminalen. Folk från många delar världen finns samlade på en förhållandevis liten yta, bl.a. ser vi en folkmassa med araber i vita ”skynken” vilka tydligen är trötta av resandet, de ligger i en stor hög på golvet i en av terminalerna. Man hör olika språk som blandar sig i mängden, och det är svårt att höra vad som sägs i allt sorl från barer och shoppingställen. Atmosfären på flygplatsen är påtaglig när vi ser alla dessa intryck från jäktande resenärer som letar sig fram till informationstavlor som visar inkommande och avgående flyg. Säkerhetskontrollerna är många och noggranna, inget lämnas till slumpen, så även om man för tillfället blir besvärad är det ju för att vi skall kunna resa tryggt som detta görs.

Så blir det dags för den andra hälften av resan till Bahrain, nu väntar en sex timmars resa mot sol, värme och en massa av sand. Vi tar skyline från transithallen till vårt väntande flygplan, en Airbus 340-300. Även här går det smidigt med boarding, hjälpsam personal ser till att resenärerna hittar sina platser och stuvar in handbagaget. Dags för säkerhetsgenomgång inför flygningen, den visas på olika tv-monitorer på flygplanet, där efter taxar vårt flygplan ut till startbanan och starten blir nästan exakt vad som angavs i tidtabellen. Det dröjer inte länge förens flygkapten presenterar sig. Han berättar vilka platser vi kommer att passera på ”flygrutten” om väder och vind i Manama dit vi väntas anlända vid 20-tiden på söndagskvällen. Därefter kommer purschen att orientera om vilka måltider, filmer och andra begivenheter som sker under resan. Efter det att vi serveras var sin gin och tonic gör sig sömnen påmind igen, vi somnar in båda två med ljudet från flygplansmotorerna som förstärker sömnen. Efter ett par timmar väcks vi av vår flygvärdinna som lämnar ett par varma servetter för att fräscha upp oss med inför middagen. Att äta är inte lätt på flyget, det är trångt om utrymmet och när den framförvarande passageraren fäller ner sin stol minskar utrymmet betänkligt. Sedan man fått i sig maten är det dags att invänta flygvärdinnans hjälp med att få bort brickan och tacksamheten infinner sig när detta är gjort och utrymmet blir mer behagligt igen. Långa köer till toaletterna är obligatoriskt efter måltiderna, men det är också dags att ställa sig upp och röra sig lite grann för att undvika svullna ben och fötter.

Bahrains internationella flygplats på Muharraq.

När vi ankommer till Muharraq den lilla staden norr om Manama känner vi hur värmen på ett påtagligt sätt gör sig påmind. Förhållandevis enkelt går det genom passkontrollen och bagaget kommer snabbt på bandet med resenärernas väskor. Efter att vi passerat tullen ser vi Per som väntat in oss vid ankomsthallen. Per undrade om flygkaptenen innan landningen orienterade oss om att dra tillbaka klockan 579 år eftersom al Hijra det muslimska året är 1428. Någon tidigare befälhavare hade uttryckt sig på detta sätt och det hade av någon passagerare anmälts till det aktuella flygbolaget så flygkaptenen hade fått en reprimand.
Utanför byggnaden finns en schuttle buss som tar oss till Elite Seef Residence, ett hotell som Per bokat in oss på sedan tidigare. Efter incheckningen på hotellet lägger vi upp tillsammans med våra svenska vänner, veckans program i stort. Därefter blir det dags att vid hotellets pool ta in en kall öl och sedan bekanta sig med hotellrummet. Vi somnar in båda två ganska snabbt efter en lång dags resande.

En spektakulär sightseeing.

Vi hämtas upp av Per vid lunchtid på hotellet. Han tar oss runt inne i Manama och vi konstaterar att Bahrain inte kan liknas vid eller jämföras med något annat resmål. Atmosfären här känns väldigt kosmopolitisk och här möter man människor av alla tänkbara nationaliteter.
Staden bjuder på en spännande mix av ultramodern stad och mellanösterns orientaliska charm och gästfrihet. Nytt och gammalt samsas i oändligt potpurri och strax utanför staden böljar öknens ständiga föränderliga landskap.
Per berättar att de senaste åren har många spektakulära byggnader byggs och att man knappt tror sina ögon. Besökaren som kommer hit blir inte besviken. I dagar kan man vandra runt och förundras över arkitekturen, de många lyxbilarna, alla fantastiska hotell och sist men inte minst, de många butiksgalleriorna. Man kan köpa allt i Manama enligt Per oavsett vad man är ute efter.

Inget är egentligen sensationellt billigt, undantaget om man går in på den lokala marknaden. På Seef Mall, ett shoppingcenter är ett eldorado för den som vill fynda jeans, klockor, skor, parfymer och väskor. Produkterna är producerade av Gucci, Armani eller Hugo Boss, här säljs inga kopior utan det är bara original som säljs på denna shopping mall.

Oljan har varit avgörande för den otroliga utvecklingen i kungadömet och för landets oerhörda rikedom. Kungen har på ett framsynt sätt främjat handel så att landet ekonomisk framtid inte enbart är beroende av oljan. Bahrain satsar stort på turism. Attraktionerna är framför allt konferens- och rekreationsanläggningar.
Landet har också byggt flera anläggningar för motorsport, bland annat går en av Formel 1-deltävlingarna i landet. Vi besökte banan där tävlingen körs, men tyvärr var den stängd så vi fick endast se den utifrån, det var en imponerande anläggning mitt i öknen.

Vi avslutar dagens sightseeing med en lunch hemma hos Per och hans sambo Nelly. Här bjuds vi på en tre rätters lunch som kom att smaka mycket gott. Vi visades runt i lägenheten som var beläget på femte våningen i ett av alla dessa höghus. Utsikten var fin, här kunde man se stadens siluetter och även vattnet i Persiska viken.

Ett misslyckat besök vid USA: s femte flotta.

För mig skulle ett besök påden amerikanska flottbasen för USA: s femte flotta vara av intresse. Bahrain hyser USA: s femte flotta, som patrullerar i Persiska viken, Röda havet och delar av Indiska oceanen. Cirka 3 000 amerikaner bor och arbetar på flottbasen i kungadömet, som har 750 000 invånare.

Per har känningar med personal som tjänstgjort i Navy vilken vi tyvärr inte lyckats nå men som det senare visade sig skulle ha varit bra att ha till hands vid vårt spontana besök vid basen. Jag tog kontakt med en lokal vakt utanför ordinarie ”gaten”. Han orienterade mig att det inte gick att göra ett besök och inte heller fotografera av campen. Efter det att vi gick tillbaka till vår bil vände jag mig om utanför det område som tillhör campen och tog en bild av densamma. Detta uppmärksammades och vakten kom rusande mot mig, tog kameran och mitt id-kort. Jag blev förd till den lokale vaktchefen, fick förklara mig varvid han tillkallade den amerikanske vaktplutonchefen som skulle hålla ett förhör med mig.

Då det visade sig vad jag hade fotograferat ombads jag ta bort den bilden varvid allt därefter blev frid och fröjd. Man hade haft en tragisk olycka med två kvinnliga amerikanska soldater endast 19 och 20 år gamla som sköts ihjäl av en tredje manlig flottist som skottskadades svårt i incidenten. Vad som framkommit efterhand var det ett svartsjukedrama som utlöst det hela den tragiska olyckan. Så man vill inte få mer uppmärksamhet vid flottbasen varför man nu var mer vaksam än möjligen tidigare.

Vi återvände till vårt hotell och inmundigade några öl innan det blev dags att besöka marknaden inne i Manama. Här gick vi runt bland påflugna försäljare som ville få oss att handla av dem. Matt, en amerikansk vän till Per var med oss och hjälpte till att hålla försäljarna på avstånd. Det blev inga större inköp utan vi återvände tidigt till vårt hotell Elite Seef Residence trötta efter alla intryck vi fått oss till del under dagen.

Några intressanta fakta om Bahrain.

Bahrains inhemska invånare är till huvuddelen araber, men det finns också en relativt stor grupp av persiskt ursprung. Till skillnad från i andra stater kring Persiska viken är bahrainarna i majoritet, även om andelen utländska gästarbetare utan medborgarskap är stor. 2003 utgjorde gästarbetarna drygt en tredjedel av invånarna och mer än halva arbetskraften. Gästarbetarna kommer framför allt från Indien, Pakistan och fattigare arabstater. Några tusen britter fanns också i landet, bland annat som rådgivare till myndigheterna.
I kombination med hög befolkningstillväxt har arbetskraftsinvandringen lett till hård konkurrens om arbetstillfällena vilket har bidragit till sociala och politiska oroligheter under senare år.

Nästan hela befolkningen bor i städerna. För att avlasta huvudstaden Manama har två nya städer byggts: Isa Town och Hamad Town. Officiellt språk är arabiska, men urdu, persiska och engelska talas också av delar av befolkningen.

Bahrain omfattar ett trettiotal öar i Persiska viken, mellan Saudiarabiens kust och halvön Qatar. Bara sex av öarna är bebodda. Huvudön Bahrain, som upptar mer än fyra femtedelar av landets yta, är 5 mil lång och som bredast 2,5 mil. Den består mest av ofruktbar öken med saltträsk längst i söder. Utmed den norra kusten finns odlingsbar jord. Det råder stor brist på ytvatten och det sötvatten som finns under marken är ofta blandat med saltvatten.
Bahrain är platt – den högsta punkten når bara 135 meter över havet. En bro förbinder Bahrain med Saudiarabien. Bron var inte så tungt trafikerad då vi passade på att passera till gränsen mot Saudiarabien, enligt Per var det väsentligt mer trafik torsdagar från Saudi in mot Bahrain. Man var tvungen att teckna försäkring och broavgift för att komma ut till tullstationen. Här passade vi på att besöka en restaurang och samtidigt se in mot det stora grannlandet i väster.

Bahrains klimat är hett och luftfuktigheten är hög. På sommaren blir det ofta 40 grader eller mer i skuggan. Heta torra sydvästvindar, så kallade qaws, drar med sig sand in över främst södra delen av Bahrain. Vintertid, då den ytterst sparsamma nederbörden faller, håller sig dagstemperaturen mellan 20 och 25 grader. För vår del kändes det hett och torrt med en temperatur kring 36 grader. Mitt på dagen var det svårt att hålla sig utomhus, vi höll oss inomhus i tempererade lokaler med aircondition annars låg vi vid poolen eller någon strand tillhörande de många fina hotellen som fanns att tillgå.

Mer än 80 procent av invånarna är muslimer. Bahrain är vid sidan av Iran och Irak det enda land i världen som har fler shiamuslimer (närmare 60 procent av befolkningen) än bekännare till islams dominerande riktning sunni. I landet finns även hinduer, kristna och en del judar.
Härskarfamiljen Khalifa och det ledande skiktet i samhället är sunnimuslimer. Shiamuslimerna anser sig diskriminerade av de styrande och har under senare år fått en något större representation i regeringen. Enligt grundlagen råder religionsfrihet, och landet anses på detta område vara den mest toleranta av staterna kring Persiska viken.

Slöjans makt.

”En troende kvinna ska sänka blicken och skyla sina utsmyckningar med en sjal.” Det här kan man läsa i Koranens sura 24, al Nur.
Vi får höra av vår gode guide Per att muslimska kvinnor och män argumenterar för slöjans bibehållande genom att hänvisa till Koranen och ett religiöst tvång, är detta en ren och seglivad myt? Fortfarande tror de flesta i väst-även journalister-att Koranen påbjuder slöja. Men mer än vad som citeras står inte i Koranen. Faktum är ju att större delen av världens kvinnliga muslimer inte bär slöja. Varken i Väst- eller i Nordafrika eller i Sydostasien har slöja hört till traditionen. Slöjbärandet i muslimska länder kan vara en del av taktik eller garanti för säkerhet. Men tvingas kvinnor att bära slöja är det ett uttryck för förtryck. Ingen annanstans i världen sminkar sig kvinnor så omsorgsfullt och så eggande som i mellanöstern. Den ungdomsgeneration som vuxit upp under den islamiska regimens år vid makten vänder sig i allt högre grad till västvärlden, och i synnerhet till USA, i sitt sökande efter attraktiva livsstilar. Vi konstaterar i alla fall att under abayan är kvinnorna klädda i de senaste moderiktiga kläder och skor.

Bahrains olje- och naturgastillgångar är landets viktigaste inkomstkällor. Utvinningen av dessa började på 1930-talet. Mellanösterns första oljekälla var den vi kom att besöka, tyvärr var det angränsande museet stängt vilket annars varit intressant att besöka. De nu kända reserverna är relativt begränsade och väntas ta slut runt 2015. Det pågår dock prospektering för att hitta eventuella nya olje- och naturgaskällor. Landet redovisar inga officiella uppgifter om sin oljeproduktion, men utvinningen sköts helt av staten med hjälp från Saudiarabien. 2003 blev det tillåtet för utländska bolag att investera i landets energiutvinning, men ännu 2007 var dessa investeringar blygsamma. Till skillnad från grannländerna exporterar Bahrain raffinerad olja.
Landets eget energibehov täcks helt med inhemsk naturgas.

På väg hem igen.

Veckan rusade iväg och fulla av nya intryck blev det så dags att återvända mot kallare breddgrader. Vi fick uppleva sol, värme och sand med glada kamrater vilka förhoppningsvis också hade det trevligt i vårt sällskap. Det var motvilligt vi åkte till flygplatsen i Muharraq, den mindre staden norr om huvudstaden Manama. Vi åkte från vårt hotell med shuttlebussen, en resa på 30 minuter och sedan repeterades i stort sätt procedurerna vi tidigare gjorde i samband med inresan till landet. Tiden i Frankfurt blev kort,alldeles för kort för de planerade inköp som vi hade planerat. Säkerhetskontrollerna var mycket noggranna, när vipasserat dessakontroller var tiden för boarding till vårt flyg till Stockholm redan utropad, så med snabba steg gick vi mot ”gaten” och vi intog våra platser, lutade oss bakåt och med ett leende på läpparna somnade vi in, plötsligt är man tillbaka i verklighetenigen. Snabbt ut ur flygplanet, ta reda på våra väskor, passera tullen och sedan bussen ut till parkeringen vid SAS Radison hotell. Hittar bilen relativt fort bland alla dessa tusentals bilar och så börjar återfärden hem till Askeby och våra katter. Trots allt är det skönt att komma hem igen.

Askeby 2007-10-29
Gunnel och Hasse Zettby